Att motverka klimat-förändringen och fattigdomen är de viktigaste uppgifterna för politiken.

Vi har framför oss en av mänsklighetens viktigaste uppgifter. Vi ska stoppa klimatförändringen och anpassa oss till de skador som vi redan har åstadkommit. Detta ska man göra på ett sätt som är rättvis för var och en.

Vi ska ändra vårt sätt att producera vår energi och vår mat. Vi ska också ändra sättet hur vi förhåller oss till ekonomisk tillväxt och hur frukterna för välfärden tilldelas.

Förändringar behandlar folk på olika sätt och ofta är det de sämst ställda som har den svagaste förmågan att anpassa sig. Att stoppa klimatförändringen kräver mycket av var och en av oss men särskilt mycket kräver den av oss politiker. Ändringen ska vara rättvis och politikens uppgift är att säkerställa det. Att göra goda val ska vara lätt för människorna och de får inte överstiga de sämst ställdas bärkraft.

Att stoppa klimathotet avgörs under nästa årtionde. I vårens riksdagsval blir årtiondets första riksdagsledamöter invalda. De avgör hur man genomför denna ändring och jag vill vara bland dem. 2020-talet börjar nu.


KLIMAT-FÖRÄNDRINGEN

Klimatförändringen är mänsklighetens allra mest brännande problem och den berör oss alla. Vi är redan sena men inte hopplöst sena: varenda tiondels grad har betydelse för hurdan värld vi kommer att leva i under vår livstid. Vi har inte tid att vänta.

Hela vårt samhälle ska förändras. Inte bara till utsläppslöst utan kolnegativt. Då är kolsänkorna så starka att mera koldioxid avlägsnas från atmosfären än vad som kommer in med utsläppen. Den förorenande trafiken och energiproduktionen ska ersättas med utsläppslösa och förnybara alternativ. Skogarnas och jordmånens kolsänkor ska ökas. Finland ska vara kolneutralt år 2030 – 15 år tidigare än nuvarande mål.

Klimatförändringen och bekämpandet av den bår överallt vilket ändrar vårt samhälle djupt. Vi ska ändra sätten att producera mat och energi, arbete och industri samt hur vi delar välfärd åt alla. Många är oroade över att åtgärderna mot klimatförändringen ökar kostnaderna för en redan stram vardag. Politikens uppgift är att försäkra att klimatvänliga val är enkla och förmånliga. Kostnaderna för klimatförändringen och att bekämpa den ska fördelas rättvist.

De allra fattigaste, kvinnor och de mest utsatta är de som lider mest av klimatförändringen. Att bekämpa klimatförändrigen är en världsomfattande jämställdhets- och jämlikhetsfråga.


FATTIGDOM OCH OJÄMLIGHET

Sysselsättningsläget i Finland har utan tvekan förbättrats under de senaste åren men alla har inte fått njuta av frukterna för tillväxten. Tvärtom betalar de som har marginaliserats utanför arbetslivet och till låga inkomster ett hårt pris för regeringens finanspolitik och sysselsättningspolitik. En del av dem som redan befann sig i ett stramt läge har blivit mål för flera olika slags nedskärningar och försvaganden. Fortfarande lever över 7 000 människor i Finland utan ett hem.

Vi kan inte tänka på ett sätt där man först ställer landets ekonomi i ordning och sedan rättar till de sociala problemen. Detta eftersom vi häremellan tappar bort människor som med en liten insats kunde ha hängt med. Finanspolitikens och sysselsättningspolitikens framgång ska bedömas även med andra värden och mätare än sysselsättningsgraden eller den ekonomiska tillväxten. En god finanspolitik och sysselsättningspolitik är socialt och ekologiskt hållbart och låter inte de som har det allra sämst ställt betala fakturan för framgången.

Man ska ingripa i problem redan i ett tidigt skede. Att rikta stödåtgärder till unga och barn kan bryta en ond cirkel redan från början. För detta behövs det omfattande tjänster inom den mentala hälsan, en subjektiv rätt till småbarnspedagogik på heltid, en möjlighet att ha en hobby för varje barn och ett tillräckligt stöd till skolan och studier. Man ska förlänga läroplikten och målet ska vara att var och en avlägger en examen efter grundskolan. Socialskyddet ska utvecklas mot en grundinkomst, grundtryggheten ska höjas och bostadslösheten ska avlägsnas möjligast fort.

Att avlägsna fattigdom och bostadslöshet får kosta eftersom det inte bara är mänskligt utan även lönsamt: det betalar sig tillbaka med tiden. Följande regering ska göra ett ambitiöst och konkret program för att motverka olikställigheten. Programmet ska grunda sig på forskning och man ska aktivt följa upp dess uppfyllelse.


utbildning

Utbildning ger en människa möjligheten att ta tag i sitt eget liv och förverkliga sina egna kompetenser på ett sätt som nyttjat hen själv och sin omgivning. Utbildning är ett av de bästa sätten att säkerställa människornas delaktighet i samhället och främja jämställdhet både i Finland och i världen.

Det finns mycket att lappa i nuvarande regeringens nedskärningar inom utbildningen. Vi behöver en miljard euro extra till utbildningen under inkommande mandatperiod och den ska riktas särskilt för att förstärka yrkesutbildningen och att öka mängden närundervisning på olika utbildningsstadier. Anslagen för forskning ska riktas i större grad till långsiktig grundfinansiering för att forskarna ska kunna koncentrera sig på sitt arbete i stället för en ständig byråkrati med finansieringen.

Utbildning ger även säkerhet på den ändrande arbetsmarknaden. Vi behöver flexibla möjligheter till utbildning i samband med arbete och under arbetslöshet för att alla ska ha en färdighet att stanna kvar i arbetet, även när dess krav ändrar. Till vissa betyder detta att lära sig ett alldeles nytt yrke, till andra räcker det med en kortare uppdatering av kompetenserna. För detta behövs ett tillräckligt utbud av utbildning och nya former för att stöda utbildning. Via utbildning svarar vi även på utmaningar som klimatförändringen och bekämpandet av fattigdomen för med sig.


Maria

maria_vaaka.jpg

Jag är 33 år gammal helsingforsbo, vice ordförande för de Gröna, doktor i samhällsvetenskaper (sociologi), politices magister (socialpolitik) och arbetar som forskare i Y-Stiftelsen. 2013-2014 var jag ordförande för Gröna ungas och studerandes förbund. Jag är även medlem i stadsfullmäktige och stadsstyrelsen i Helsingfors, medlem i Nylands landskapsfullmäktige och förbundsfullmäktige i Högskoleutbildade samhällsvetare r.f., motionentusiast och samlare av retrospel.